Hjärnan säger åt mig att resonera på ett vis, men de är svårt att lyssna när hjärtat vill något annat..

De börjar ta på krafterna att gå runt o försöka dämpa kännslorna jag har för dig.. När ja ser alla andra lyckliga kära människor får ja ont i hela kroppen, ja vill oxå kunna visa öppet, de här har pågått så länge nu att ja orkar snart inte vänta längre..

De finns bara två vägar och de är du som måste välja vilken..

Kärlek kan vara de bästa som hänt och de värsta, de kan vara underbart och det kan vara fruktansvärt.

De kan få en att må bra och de kan få en att må dåligt.

När ja träffar dig mår ja bra, men när jag ser andra kära par som öppet kan visa vad dom känner, de är då ja känner hur jobbigt jag tar det.

Men jag vill inte mista dig!!

från ett problem till ett annat...

Min kära granne, körde i diket o mosade cirkus 20 m av min hage, hästarna va ute men som tur va smet dom inte, men tro inte att han kom och berättade något, när ja johanna o camilla gick dit var han bara nonchalant.

sen kommer han 1 h senare in me två stolpar o säger här nu äre bara att gå och laga... ??!! Vissa människor blir man aldrig klok på..

men de är väl som vanligt, alltid jag som ska förstå, alltid mitt fel

Nu hade ja väl byggt hagen för nära vägen eller nått *suck*

Undra hur många de är som sitter ensamen hemma och har lika tråkigt som mig den här lördag kvällen.

Hela dagen ha varit ganska långsamm, va ute på en trevlig ridtur i morse, men efter de har det inte hänt mkt, varit ute i stalle hela dan och kika på när hovslagarn gjorde sitt jobb sen har det inte blivit så mkt mer den här kvällen, vill verkligen hitta på något, ursch känns så ensamt att sitta själv en lördag..

Hade lika gärna kunnat ta på mig att jobba!

Vaknade i morse o mådde kanon, hoppade upp ur sängen men insåg ganska snabbt att jag mådde vist inte så bra ändå så ja dalade tillbaka ner i sängen som ett ruttet höstlöv :/

Men nu ha ja knarkat i mig lite hosmedicin, nässpray och Dr Dryels så nu tror jag att jag ska orka med ett jobb pass i kväll, hoppas på det iaf :)

Vem vet A la camillas köttfärssås kanske oxå kan göra susen:) härligt me en egen "hemma fru"

Distrikt vet kom ut idag o skulle vaccinera pajen, de här va ett nytt distrikt för henne, jag förklarade vägen och att de skulle finnas en traktor nere vid uppfarten liks förbaskat kör hon förbi, ringer och säger " jag har passerat kyrkan nu, men inte sett någon traktor" hon vänder och åker tillbaka "nämen vilken liten sak, den syntes ju inte under all snö " haha richard får börja sopa av traktorn eller sätta ut en våldsammare maskin ;)

Jaha då va man en riktig snorunge, hatar att vara förkyld finns inge tråkigare än att ligga i sängen och kolla på Tv hela dan :/ fan att mocka tre boxar är typ de jobbigaste jag gjort på länge :( näe ursch jag har inte tid med detta nu vill jag bli frisk igen jobbet kallar!!

Fast ja är ju inte ensam snorunge här uppe på backen, både camilla ja o johanna är sjuk, så tänk er för två ggr innan ni besöker någon av oss :P

näe nu ska jag fortsätta knarka halstabletter o dricka te i väntan på att mamma ska komma me hostmedicin och nässpray, tur man har en sjuksköterska till mamma :)

Just nu är det bara Melissa Horn som gäller i mitt hus, älskar hennes låtar :D

fick schema idag för januari, första gången i mitt liv som jag verkligen vet hur jag jobbar så himmla skönt :)

min bil gör mig dock inte på lika strålande humör, stendöd nu igen :/ ja blir så less, snart blir de bilbyte för mig jag vill ha en pålitlig bil!!

Näe nu blire till o hoppa in i duschen för jag luktar kossa mu... sen skúlle jag  vilja hita på nå bus eller bara ut o åka spark eller ta en prommenad, men ja tro inte camilla vill följa me o de är ju trist att busa själv :/

usch känns fortfarande förvirrade, gjorde jag rätt eller inte???

Fördelen me att vara kvar hemme är att jag fortfarande kan träffa mina vänner o umgås me mina hästar :)

men jag känner mig väldigt pepp på min nya ide´ fy faan så skoj de skulle bli, de känns helt rätt, måste bara fixa antagningsprove först.. och me min tur så kommer de väl inte gå vägen men man kan väl hoppas:)

Efter att jag bestämde mig för att stanna, har vissa saker hänt, om man tror på ödet så var det nog meningen att jag skulle stann.. eller va säger du cammomilla? ;)

Jag o camilla satt i höet i morse och spånade på framtiden, vi ÖNSKAR att de blir som vi vill, de skulle vara så underbart.. Camilla o ........ o jag o ........ fy fan så kul vi skulle kunna ha ihop, två kompisar som skulle vara tsm med två andra kompisar :)

Men ja tror tyvärr inte oddsen finns på min sida... :/

*~ jag vill inte tänka frammåt men är livrädd att fastna här.. *~

Jag tror att ALLA mina vännr har sagt ÅK... men jag gjorde det inte, idag var dagen då jag skulle flytta..

Dom senaste dygnen har jag tänkt tänkt och åter tänkt... de kan mina nära o kära bekräfta, de ha varit sjukt svårt att fatta ett beslut och veta är det rätt beslut??

Här är sakerna som gjorde att jag ändå övervägde att stanna..

Fast jobb mot två månders provjobb, rätt som de är står man där efter två mån utan förlängt (för hippolog krävs 6 mån så de skulle inte vara till någon nytta med bara två)

de är sånt som man inte vet men ett fast jobb idagens läge kändes som om jag måste prioritera först så ja kan tjäna ihop pengar och skaffa mig "nå eget"

jag skulle inte hinna hitta rätt hem till Tova utan bara måste hä iväg henne.

Camilla min underbara vän skulle vara super snäll o ta hand om mina hästar här hemma, men eftersom hon är arblös, så måste hon rätt som de är göra de arbförmedlingen säger åt henne att göra, vilket skulle innebära 50/50 att hon kunde ta hand om dom i 6 månader o vad skulle jag göra om jag satt i norge o plötsligt så måste camilla åka..

när jag börja tänka efter så fick ja en orokännsla i magen, jag hade inte helt koll på läget här hemma.

Jag vill vara den personen som vågar hoppa utan fallskärm, men jag känner att jag måste ha 100 stenkoll på att allt hemma sköts innan jag bara kan åka...

Jag vet inte om jag har gjort rätt beslut, de känns jätte tråkigt att missa denna chans samtidigt så försöker jag intala mig om att de dyker nog upp fler, som emma e skrev, vi har livet framför oss...

Jag kommer säkert bli idiot förklarad nu, varför åkte du inte...

men jag har redan nya ideer på g, jobba nu o tjäna pengar i vår sommar, sen så finns de en annan väg ja funderar på att ta för att min dröm ska gå i uppfyllelse...

Gjorde jag rätt  val eller inte?? en fråga utan svar

Jag HATAR att fatta beslut, önskar att någon annan kunde göra de åt mig..

Min hjärna jobbar på högvarv, tankarna snurrar om o om igen.... ska jag åka eller inte åka..

Nu ska här avslöjas... Jag har blivit erbjuden ett hästskötar jobb i norge, hos en super trevlig hoppryttare med jätte fina hästar, jobbet skulle innebära att man skulle få komma i kontakt me jätte fina hästar resa och uppleva mycket..

Allt verkar kanon, de är provjobbstid först på 2 månader, sen anställning så länge man vill i princip..

Tillsaken hör att jag har även fått fast jobb här hemma nu, hos en bonde cirkus 3 km från mig, jag trivs jätte bra där, vi är ett härligt gäng som jobbar..

Mitt mål här i livet är inte att bo i Helgum forever eller att jobba me kossor, jag SKA bli hippolog en vacker dag, jag VILL stå och hålla lektioner de är MIN RIKTIGA dröm, ja vill bo på en fin gård där jag trivs..

Men innan dess vilken väg ska jag ta??

För att komma in på hippologen måste jag jobba me häst på proffersionel nivå i minst 6 månader, så egentligen bör jag väl åka till Norge, men samtidigt trivs jag riktigt bra hemma just nu...

om man ska tro på ödet så verkar de som om jag ska stanna:

*bilen går sönder mer eller mindre hela tiden..

*jag blir erbjuden fast jobb här hemma

*Tova kommer hem fast att hon egentligen är utlånad till Augusti

*Pappa börjar tänka i baner på att flytta till lägenhet o vill att jag ska ta över huset

Så va faan ska jag göra???

Halva jag vill åka helt klart, de skulle även lösa andra hjärnproblem

Andra halvan tänker på fördelarna me att stanna hemma

Jag börjar jobba på måndag i Norge om jag väljer det...